mrs

en av mina favoritsysselsattningar ar att upptacka for mig ny musik. det senaste ar billy joel och da speciellt piano man och say goodbye to hollywood. gillar ocksa obadiah parkers version av hey ya.

min kamera ar fortfarande inte lagad, darav blir det inte manga bilder upplagda har. dock har karin en resdagbok som jag ska forsoka sno bilder ifran imorgon och lagga upp har.

blev utsatt for en trevlig tjej i kassan pa wegmans (mataffaren) idag. hon var sa vanlig och gullig att mina kinder blossade upp. det var Inte roligt!

klockan ar snart halv tolv pa dan. jag har legat vaken i min sang i tva timmar och spelat tetris och atit choklad. det ar sondag och jag har tappt nasa och jag vill inte gora nagot annat hellre just nu. jag slutade jobba vid middagstid i torsdags, sa jag har haft ett riktigt lyxigt veckoslut. har kunnat agna mig at mina tontaktiviteter (spela spel som tetris pa internet, samt lara mig att gora tricks med tre jongleringsbollar plus att jag dessutom har satt upp som mal att kunna jonglera med fyra innan jag kommer hem) och traffat fina manniskor. var och sag the simpsons movie pa bio for 15 kr (gud, vad jag gillar det har landet ibland), varit i en park med intensivt fargade lov och med nagot som de kallar
for east grand canyon. det var det basta sedan jag kom hit. det var sa fint med vattenfallet och det var sa roligt med tjejerna och jag kande mig sa harmonisk.
tiden kommer att ga i raketfart fram till jul med alla uppbokade helger som vantar. bland annat kopte vi flygbiljett till chicago i torsdags. och min vardmamma berattade for mig att de hade tankt aka till washington dc en weekend for att traffa ett par de kande dar:
- jag tror att du skulle gilla dem... de ar gay!

oh yes, det ar sant. lat oss borja historien med att beratta bakgrunden: mina hostparents ar i florida med jobbet och jag ar egentligen helt ensam med barnen. dock kommer det en nanny pa kvallen som ger de mat och nattar dem, sa att jag ska fa nagra timmar ledigt. nar dana kom idag, gick jag ut, satte mig i bilen som stod i garaget, grejar med ipoden och backar samtidigt sakta ut ur garaget utan att titta bakom mig (eftersom dar anda inte kan vara nagon bil- DAH, danas) - CRASH! hela javla backspegeln foll av! ...sa gick jag in i huset med svansen mellan benen och berattade vad som hant.
- ah, it's okey, it happens all the time!
hahaha! sa himla laid back!

Idag har jag varit i det har landet i 3 veckor (nu ar det bara 49 veckor kvar. (Vilket leder till foljande utrakning: 3/52=0,05769231. Som betyder att jag har narmare 6% avklarat. Yeah!).

I fredags var det cluster meeting och jag fick traffa alla de andra au pairerna. Det var trevligt! Vi var pa en Halloween hayride. Vi satt i ett slap som leddes av en traktor. Denna forde oss ut i skogen dar otackheter vantade. Dock satt jag i mitten av vagnen (mesplatsen) och blev darmed inte ett dugg skramd. Men det var kul anda att ha varit med om det.
I lordags var svenska tjejerna i Rochesters stadsdel Sweden. Dar var stendott! I sondags gick jag pa tyskarnas Oktoberfest. Den var lika stendod!
Slutsats: Europa - hall er inom granserna!

Antligen har jag laddat min telefon sa jag har kunnat ringa hem igen. Har pratat med nagra, andra har inte svarat. Egentligen vet jag inte vilket som ar bast. Det ar lite smartsamt att prata med de dar hemma. Faktist. Det ar sa latt att prata med dem och man behover inte ga igenom nagra jobbiga (ibland trevliga) lara-kanna-faser. Och fraser. Alltid samma meningar att besvara. Svaren kommer man inte ihag. But that's the way it goes.

I lordags kvall nar jag skulle lagga dem sprang de bara omkring och flamsade hela tiden. Sa till slut nar jag skulle krypa ner i sangen hos Alyssa drog jag en djup suck.Da lat det ungefar sa har:

- I know it must be hard to have these children
- Yeah, especially when they're not listening
- But you know...that's why we have an au pair!

Och lillkiddy (och jag, men jag lyckas aldrig catcha nagon) fortsatter att fanga grodor. Han sager hela tiden till mig nar jag missat grodan:
- Emma, don't worry, it's not the part of the world! You can have more chances.
Och sen:
- Emma, I don't think you're ready! I think you are ready in 3 (visar upp tre fingar) days. So you have to be patient!

De kan vara valdigt fina.

Jag tanker pa nagot-leken:

-Ar det en tjej? ja
-Ar det en kandis? nej
-Ar hon svensk? ja, men...
-Ar hon snygg? skojar du

Jag bara tankte. Eh, lekte.

Plain White T's - Hey there Delilah
LYSSNA OCH NJUT!

Heter radiokanalen som far mig att stoppa cd-skivorna i skrivbordsladan. Sa sjukt bra musik de spelar - hela tiden!

I morgon har jag varit i den har familjen i tva veckor. Den sista veckan har onekligen gatt valdigt fort. Men sa hander det lite mer nu ocksa. Barnen har varit okej. Fick dock en SPARK i huvudet idag vilket var mindre trevligt. Och i mandags gjorde lillkidden en stor scen av ingenting pa parkeringen utanfor en stormarknad. Han grat och skrek (bland annat att han inte gillar mig) och slangde sig pa marken och vagrade att ga. Det var sa himla pinsamt! Det kandes som att alla kollade pa oss och trodde att jag holl pa att kidnappa honom. Och till saken hor att vi hade sjukt brattom hem for att mota tjejen som kom med skolbussen. Till slut kom en anstalld i butiken och hjalpte mig med det jag hade i handerna sa att jag kunde bara honom till bilen. Och vi kom ju hem till slut, men da hade bussen redan slappt av tjejen och hon hade varit tvungen att ga in till grannen sa lange. Herregud alltsa...

Hyrde The italian med Karin igar. Den var bra. Det var en rysk film som handlade om en liten pojke som skulle fa aka fran det barnhem han bodde pa till en ny familj i Italien. Se den!

Idag har jag varit pa spinning. Herregud vilken skillnad det ar mellan friskis spinningsinstruktorer och den jag hade idag! Hon var sa sjukt speedad och snackade (imellanat typ skrek) hela tiden! Det var jobbigt, men kul. Jag tvivlar pa att jag kommer att ga upp nagra 22 kg har.

Forresten sa fyller jag ar pa Thanksgiving. 22 november.

Helgen har nog varit sa bra som den kan vara har och nu. I fredags fikade jag med Karin, och ja, hon var/ar trevlig. Sa det var nice! Sen korde jag och hamtade Olga pa flygplatsen. Vi hade sa himla roligt hela bilresan hem! Det var forsta gangen pa manga dagar som jag skrattade sa hysteriskt som jag annars gor ganska ofta. Det ar sa synd att vi inte kunde vara har bada tva... Helst i den har familjen, men annars vara au pairer samtidigt.
Efter att jag hade skjutsat Olga till flyplatsen igar sa akte jag in till Rochester, letade upp biografen dar den gay och lesbiska filmfestivalen skulle halla hus, och i vantan pa forsta filmen upptackte jag Rochester i tva timmar. Ingen av de tva filmerna jag sag igar var nagon hojdare, men det var skon atmosfar dar. Pa forsta filmen upptacker jag ganska snart en man i 75-ars aldern som sitter med sin katt i knat! Hahaha! Det var sa roligt! Denna katt sprang sedan vidare och jamade... I biografen!!!! Helt crazy!
Aja, senare akte jag och traffade Karin och tre andra tjejer. Vi akte in till ett jattemysigt stalle i Rochester, Java, och spelade biljard i deras kallare. Dit maste jag igen! Udda manniskor, bra musik, fin inredning, folk som spelade Alphabet, biljard... Me like! Efter vi hade varit dar akte jag, Karin och Cecilia till Cheesecake factory och darefter bowlade vi. Det var en rolig dag!

Olikheter Swe/US:
1. De har inte taklampor i varje rum som vi har hemma, istallet har de manga sma. Och strombrytarna ar inte heller de samma.
2. Jag har kort massvis med mil har redan men aldrig kort i en endaste rondell (var ar de?).
3. "We eat healthy", betyder inte att de ater halsosamt, bara att de inte ater fast food varje dag.
4. De har elektroniskt halsband pa hunden, sa att han kan vara ute i tradgarden utan att springa in till grannen. De har gravt ner nan elektronisk slinga runt hela sin tradgard sa att hunden far stotar om han narmar sig dessa.
5. Man maste kora bil overallt, var man an ska nanstans. "Nara" betyder inte att jag kan cykla dit. Inte heller att jag kan kora dit pa 10 minuters vanlig stracka, utan snarare 15-20 min motorvag.

Jag ar sa sugen pa att ga ut och festa! Eller, jag hade kunnat noja med mig att sitta pa ratt stalle med en kall ol i handen. Istallet frossar jag i amerikanska onyttigheter (visste ni att au pairer i genomsnitt gar upp 22 kg under deras vistelse har!!!!) och lyssnar pa Lars Winnerbacks nya skiva. Hogt och ljuvligt. Jag gillar det har. Nu ar det perfekt. Nar ingen ar hemma.
Men det har anda flutit pa ganska bra idag, jag fick bara skicka upp lillkiddy till rummet en gang idag. Och jag har inte varit ledsen. Jag hoppas sa att detta ar borjan pa en battre period.

Nu borjar jag ocksa trivas i min nya, lite kortare frisyr. Riktigt mycket faktiskt.

I gar var min kontaktperson, Shannon, har. Antligen fick jag en lista pa alla au pairer i mitt cluster! Men innan jag hann ta kontakt med nagon sjalv sa ringde en av de svenska tjejerna har, Karin, och pratade mer om Silver bay. Vi ska aka dit den 16 november och vara dar hela den helgen. Som au pair pa det har programmet maste vi lasa ett visst antal timmar pa universitet och fa ett visst antal credit. Men istallet for att lasa alla timmarna pa nagot universitet kan vi alltsa aka till tex silver bay. Sweet! Dar kommer vi att fa ga pa olika forelasningar med anknytning till landet pa nagot satt... Och dar kommer vara manga au pairer. Det ar trevligt!

Min familj ska aka till Buffalo idag och stanna dar hela helgen, vilket innebar att jag ar ensam hemma. Jag ska agera taxi at Olga som kommer hit och bara stannar over natten, for att sen aka hem till Mexico. Och sa ska jag traffa den dar Karin for att se vad hon ar for en prick. Jag ber for att hon ska vara lika trevlig som hon verkar.

Jag ska kopa ett par stovlar idag sa att jag och lillkiddy ska kunna fanga grodor lattare.

Jag vill hem!!!!!! Jag hatar att vara har!!!!!!!
Jag vill inte stanna for en minut... Det skulle inte vara kul att komma hem och behova ta ett trakigt jobb, men FAN, det har SUGER! Jag vill stoppa bomull i deras munnar och binda fast barnen pa varsin stol. Da kanske det skulle vara uthardligt. Men jag hatar det har! Jag ar sa ledsen... Jag vet inte vad jag ska gora. Klockan ar nio har nu (03:00 hemma) och jag kan inte ringa nagon. Fatta vad det suger! Nar jag har slutat for dagen och vill prata med mina lovelies kan jag inte det... Nej, for ni sover!!!! KUL!

Detta ar fan och mig ingen kulturchock, det har ar bara en total javla frontalkrock!


Oh, glomde nastan: de har tagit i sonder min kamera ocksa! Yeah, I reallly like this place!!!!!!!!

Vilka sotnosar ni ar som har skrivit sa manga fina kommentarer! Det varmde mitt hjarta. Kan beratta att min IP-telefon fungerar nu. Sa nu kan den som vill och har mitt telefonnummer ringa mig. Men snalla, tank pa att det ar 6 timmars tidsskillnad (sa att ni inte ringer mitt i natten). Jag har nagra timmar mitt pa dagen i morgon da jag ar ledig, sa da ska jag forsoka ringa nara samtal... Linnea-darling, du ar forst pa den listan.

Jag gillar barnen var for sig. De ar otroligt smarta och sota. Men tillsammans ar de sana djavular! De ska bara braka med varandra hela tiden och sa tjurar de och gnaller och ar allmant jobbiga... Sager jag efter forsta dan. Oh my Godness (som flickan skulle sagt). Hon ar sa himla rolig! Pojken gillar bara att fanga grodor. Och han ar valdigt serios med det. Man ska vara knapptyst och sa ska man saga rabbit, rabbit, rabbit...osv atta ganger. Pga grodhysterin har mamman en 24-timmars-regel som innebar att han bara far ha grodorna ett dygn, sen far han fanga en ny stackare att ha i ett dygn.

Hela kvallen idag har jag suttit pa Internet och forsokt hitta saker att gora pa min fritid. I helgen ska familjen aka till Buffalo och jag ar ensam hemma. Jag har bestamt mig for att aka in till Rochester och ga pa en "Gay and lesbian movie festival". Dar skulle vara nagon fest pa lordagen ocksa men jag vet inte om jag far ga in, det ar ju 21 som ar aldersgransen har. Men jag mailade faktiskt dem och fragade vilken aldersgrans det var som gallde. Sa an lever hoppet.
Annars hittade jag nagra stallen som jag kan tanka mig att volontarjobba pa och sa hittade jag en hikingclub. Den ligger nara mig, sa det ar ju positivt. Vara ute och ga i naturen med en lunchbox... Visst later det fantastiskt!

Shannon, min kontaktperson har, kommer till vart hus pa torsdag for att prata lite. Jag hoppas att hon kan ge mig fler tips pa saker att gora. Annars far jag halla ut till den 19 oktober da jag ska ga pa min forsta traff med de andra au pairerna.

Jag gillar Pongo, han lag i min sang innan. Det ar den sangkamraten jag ska ha for ett ar framover. Sweet!

Igar kvall kom jag fram till familjen efter att ha vantat pa mitt flyg i fyra timmar pa flygplatsen. Det var en lang och jobbig vantan. Jag har haft stora problem med att ringa fran telefonerna, forst pa hotellet vi bodde pa i NY och sen fran flygplatsen. Igar odslade jag massa dollar pa att forsoka ringa till Kotti, men det ville inte fungera. Det gjorde mig ledsen. Sa nar jag klev pa flyget till Rochester kande jag ingen gladje i kroppen. Jag var inte nervos pa hela dan for att traffa familjen och jag var inte ens nervos nar jag val traffade dem. Men jag visste anda inte vad jag skulle saga... eller nar jag skulle fa en chans att saga det. Amerikaner pratar SA mycket!

Idag har jag och Olga varit runt i omradet sa att jag ska hitta har. Det ar fint har. Hemma skulle jag kalla den slags rikemansgard. Har ar nagra hus, STORA amerikanska hus, i var gata. Men sen maste jag kora for att komma till en annan gata med fler hus, osv... Men har ar mycket natur och det verkar jattemysigt. Jag har sett manga av dessa bilar man ser pa tv som liksom ar langa bilar med ett oppet flak. De ar coola.

Det var lite sorgligt att behova lamna sina vanner som man skaffat sig i NY. De bor langt ifran mig- i Boston, NY, Washington etc. De var liksom ens trygga punkt for ett tag och nu maste jag forsoka bygga upp samma kansla har. Jag onskar mig sjalv lycka till.

Jag ar i New York nu, pa utbildning innan vi aker vidare till vara familjer. Jag har traffat nagra tjejer fran sverige, en tjej fran danmark och en tjej fran kanada som ar jattetrevliga! de gor att vistelsen blir bra.
den ena svenska tjejen ar sa sjukt lik en som heter ida som jag mailar med. jag trodde nastan att det var hon trots att jag vet att hon ar i sthlm.



Det ar markligt hur stark man blir nar man utsatter sig for nagot sant har.

Jag tackar hjartligast for alla fina presenter jag fick med mig fran mina vanner. Det kommer att gora mitt kommande rum mer personligt. Ni ar fina!