aoper
ah, egentligen vill jag bara skriva om alla au pairer som krockar och har lovestories, hur manga det ar som stannar har langra an ett ar, hur mycket vi reser och hur olika liv vi lever och framfor allt hur olika upplevelser man kan ha au pairer imellan. alla kommer hit med samma forutsattningar och samma goda forhoppningar, vissas uppfylls medan andras gang pa gang raseras. det ar lustigt hur slumpen slar ut.
sedan ar det ju annu mer intressant hur manga tankar och kanslor man kan ha angaende sin vardfamilj. det ar ocksa intressant hur sma bagateller som ror framfor allt sprak och kultur kan fa en att koka over ibland. jag har sagt det forut men jag sager det igen: man far verkligen insikt i hur det ar att vara invandrare i sverige. den frustration jag kanner har ibland maste vara tiotusen ganger varre far en flykting i sverige, som inte ens har tagit beslutet att bosatta sig i ett annat land for ALL EVIGHET om han eller hon har TUR. och inte nog med det ar ett nytt land, det ar dessutom ett land som har ett gigantiskt geografiskt och kulturellt avstand till deras hemland.
antligen kan jag ladda upp bilder!
jag hatar new york!
Elin, Times Square Brooklyn bridge
Ett besok. Ett telefonsamtal. En double kiss. Sma saker som kan forandra en hel dag och far mig att inse vad jag kanske manga ganger glommer bort: fan vad jag har det bra! fan vilka fina manniskor jag omges av!
Jag hatar NYC! var min enda tanke i sondags pa vag hem darifran. jag menade det forstas inte, hatet var mer riktat till tunnelbansystemet och dess knappa information om linjerna - vilket kanske i komination med min okunskap om systemet ocksa- fick mig att anlanda pa JFK:s flygplats en kvart innan mitt flyg lyfte. damen i disken ville forst inte ge mig en biljett eftersom jag inte skulle hinna med det, men ack ack, det gjorde jag! kutade forbi alla koer jag kunde se och kutade till min gate... dar jag kunde utandas och se att INGEN har gatt pa planet. tack gode gud!
traffade en man lordagsmorse som hjalpte mig att reda ut hur det dar med metrocard fungerar pa airtrains. sondagkvall traffar jag samma man nar jag ska ta airtrainet tillbaka till flygplatsen. vad ar oddsen? han fragade mig om mitt business card (thank god att jag inte har nagot, vad skulle dar sta: NANNY?) och sedan sa han, att om han skulle gissa var jag kom ifran sa skulle han gissa RUSSIA. okej att jag ar sjukligt forkyld, men han kan val inte mena att min accent, nagonsin, later rysk. jag har inte ens kollat pa det dar business cardet sen jag kom hem, aven om han verkade vara en sjyst kille som jobbar med hunger project sa far man ju dra en grans nanstans. vid pahopp ungefar.
det var riktigt roligt att traffa elin i alla fall! strosade pa 5th avenue, gick over brooklyn bridge, sag lite av chinatown och soho, akte hem till hennes vardfamilj och checkade laget i hennes hemstad.
- inga av mina klader passar ju... Ooops!
rare
igar bokade jag och karin biljetter till mexico! WOHO! vi aker den 24 april och kommer att vara borta 5 dagar. det ska bli riktigt, riktigt roligt! inte nog med att jag far besoka ett helt nytt land, jag kommer ocksa for forsta gangen i mitt liv aka pa nagot som kan anses som en charterresa, samt aka dit med enbart karin. det ska bli mysigt/festligt/trevligt/roligt (osv, osv)!!! kommer forstas bli rejalt grillad med tanke pa mitt pegment, men vi far val se till att hitta nagon som kan hjalpa oss med smorja-in-fronten...
det kanns som att jag har hittat sa himla ratt har nu! jag har funnit en grupp som jag kan ha sanslost roligt med och det kanns sa himla, himla bra. vi har en ny tradition som innebar starbucks varje torsdag. det kan lata torrt med starbucks, men dock dock inte! dessutom har vi en annan tradition som innefattar sex and the city (nu borjar det lata intressant va...). i sondags sag vi de forsta 6 avsnitten i den forsta sasongen, pa tisdag kommer vi att se de andra sex, och sa vidare. hela tiden kommer vi pa nya roliga saker att gora tillsammans och det kanns som att dagarna inte riktigt racker till. det ar fint.
jag gjorde chokladbollar med kidsen idag. dessa krasna barn som aldrig vagar prova nagot nytt, faktiskt bade provade OCH gillade dem! och vart grannskap ar ju sa amerikanskt att om nagon bakar nagot eller har en bit tarta over sa gar man sjalvklart in till grannen och bjuder pa dem, och sa gjorde vi. det var en succe dar med.
det finns sa manga fina och bra saker med det har landet som jag inte har namnt har och det ar faktiskt for daligt. jag vet sjalv hur manga fordomar jag hade om bade landet och folkslaget AMERIKANER. visst, man vet ju att man inte kan dra alla over en kam, men i alla fall, man generaliserar ju en hel del. om jag ska skriva om allt som ar sa fantastiskt sa skulle jag komma i sang skamligt sent. men jag kan namna att de dar amerikanerna, de ar jakligt trevliga alltsa! det ar sa fint hur manga manniskor man kommer i kontakt med under bara en dag, som man inte alls kanner eller egentligen har nagot att saga den personen. exempel: jag ar i omkladningsrummet pa gymmet, har precis duschat och har bara tagit pa mig mina trosor. en dam i andra sidan av rummet sager:
- oh! is that bathing suit or underwear?
- it's underwear
- wow, they're so cute! where did you buy them?
- thank you, but i'm sorry, they're from sweden.
det skulle ALDRIG handa i sverige, aldrig! man skulle kanske sneglat och undrat var hon hade hittat de dar sjukt frasiga trosorna, men aldrig i hela sitt liv fraga. kanske generaliserar jag igen, men det ar val det vi gor, oavsett vad som ar pa agendan.
i mote med amerikansk polis
oh, igar var forsta utekvallen pa en hel evighet! jag, emma och karin akte till cecilia och geneseo for att partaja med lokalbefolkningen. dessvarre var jag och emma tvungna att kora hem nagorlunda tidigt eftersom hon hade en teorilektion i morse, annars hade kvallen sakerligen artat sig pa ett helt annat satt. dvs med fler ol... och i sin tur med mer dans. fick atminstone traffa en sliskig skogshuggare, en partyglad vardkusin och en gedigen geneseobor som kunde allt om utestallena och garna ville hjalpa oss med bade extra sugror fran hennes van i baren och att reda ut vilka som var creepy respektive okej.
drack dock en ol trots att jag skulle kora hem senare pa kvallen. det, skulle det visa sig senare, kunde ha varit det sista jag hade gjort i det har landet. tva minuter efter att vi satt oss i bilen pa vag hem upptacker jag en polisbil bakom mig med blinkande lampor. "betyder det att jag ska stanna"?, fragar puckot till jag. jo, visst betydde det det. jag stannar bilen, vevar ner rutan och invantar en av polismannen som skulle lysa med sin ficklampa i mitt face, precis som pa film, ni vet.
- do you know why I have fallowed you the last 1 minute?
- no idea!
- you didn't stop for the stop sign over there (herregud! det ar ju inte som hemma att alla har stannar med alla fyra hjulen innan de kan passera en stoppskylt, nej har agerar man istallet som att en stoppskylt ar en vajningspliktsskylt, och sa gjorde jag.
- i'm sorry (fett skraj)
sedan fragade han tusen fragor om var jag skulle, var jag kom fran, vems bilen var och vad jag hade gjort den kvallen och om jag hade druckit. arlig (fett DUM) som jag var sager jag att jag har halsat pa en kompis och att vi sedan gick till en klubb och att jag drack en ol tidigare den kvallen. HUR i hela fridens namn kunde jag gora det? allra framst med tanke pa att polismannen just har sett mina korkort och darmed borde veta att jag ar 20 ar gammal och inte ar tillaten att fortara alkohol pa nagot satt i det har landet. men med tanke pa att han nagra minuter senare slappte ivag mig utan att blasa eller nagonting sa kan man ju undra vem som ar dummast egentligen. jo, svaret faller nog pa mig i alla fall. faktum ar att jag hade en sjudundrans tur!
gick upp tidigt i morse for att ta med alyssa pa high school musical - the ice tour. det var forsta gangen jag sag en ice show sa det var trevligt! sag dessutom filmen ikvall med michael och alyssa, sa nu har jag koll pa vad amerikanska ung(dom)ar tittar pa medan vi i sverige ser bollibompa och skargardsdoktorn.
ojda
nagot gick snett har
en au pairs mardrom
mina drommar har drastiskt forandrats sedan jag borjade jobba som en au pair, det ar bara att konstatera. numera har jag inte langre den mardrom dar en man jagar mig runt farmors kvarter i en stor lastbil for att sedan jaga mig i hennes tradgard pa fot. nej, nu har den har hemska mannen istallet blivit ersatt av en annan au pair, som istallet for att jaga mig runt farmors omrade forsoker ta over mina vardbarn.
det borjade for nagra veckor sedan med en drom dar gina hade "glomt" beratta for mig att dar skulle komma en annan au pair dagen efter (som faktiskt var en barndomskamrat, nst) och skulle dela rum med mig och hjalpa mig att ta hand om barnen. jag blev skitforbannad och ville inte alls att hon skulle komma hit och lagga sig i!
den andra, for mig valdigt traumatiska, mardrommen hade jag inatt. gina sa till mig att jag hade till morgondagen pa mig att bestamma mig om jag ville forlanga mitt ar eller inte. jag tyckte det var for daligt att jag bara hade en dag pa mig att ta ett sa stort beslut sa jag sa direkt nej. men, saklart, jag angrade mitt beslut, och da hade de redan kommit i kontakt med en tysk tjej.
- no, not a german girl!
- why not?
- they have attitude!
och dar tog min traumatiska mardrom slut, tack gode gud!
var och spelade volleyboll igar igen och det var hojdpunkten den dan, sa himla roligt! dar ar faktist en yngre kille ocksa som ville ta en drink med oss efterat, men eftersom man anses vara minderarig i det har landet fick man ju snallt satta sig i bilen och kora hem istallet.
michaels favoritord pa svenska ar skorsten, bajsa, bil och docka. bast ar han pa att uttala skorsten, men om han ska anvanda orden i en mening sa vinner latt "I have to go BAJSA".
he's my man!
oh, michael fullandade den har dagen, annu en gang. han ar fan min basta van ibland alltsa! vi hade en riktigt grym dag tillsammans. vi akte skridsko, laste sakert 10-12 bocker, lekte grodlekar, spelade spel och lekte "house" med alyssa (dar jag ar syster jaqueline och alyssa ar syster emily och michael ar vart husdjur: en GRODA. vad annars?). vi satt i min sang och kollade i min scrapbook som jag fixar med och sen foljer jag michael in i hans rum. han satter sig pa sangen och jag ar pa vag ut och sager godnatt till honom.- are you going home?
- no, i'm not going home, not yet. i will be here for a long time.
- how long?
- 9 more months
- 9 weeks?
- no, 9 months. that's a long time. do you know how long?
- how?
- when the tadpoles come out in the spring, i will still be here. when it's summer and we're going to the country club to swim, i will still be here. when the summer is ending and you're going back to school, i will still be here. but then, i'm almost going home. so that's a long time.
- then i have to buy you a present
- no, you're giving me present every day be beeing such a cute boy.
det var sa fint!!!!!!!!!!!!!!!! han ar min loverboy utan motstycke!
haha, och sa har vi det har ocksa fran idag:
michael hade varit pa toaletten sa jag fragade honom nar han kom ut darifran:
- did you wash your hands?
- yes
- did you?
- ehm... no. but i didn't touch my penis
jag tycker om att vara har igen. om det stammer som karin sager att jag hade min 3-manaders-kris, som alla tycks ha, sa var den ganska lindrig. den varade ungefar tva veckor och om jag hade varit hemma sa hade jag sakert haft en kris under hela december manad, med tanke pa hur manga soltimmar stackarna dar hemma verkar ha. sjalv hade vi ju faktiskt 20 grader i forra veckan, till foljd av storm dagarna efter, men i alla fall.
miss hottie lamnar stan
ah! the hottie var nyss har! jag skickade ett sms till henne for att onska henne en trevlig tripp tillbaka och sadar, da ringer hon upp direkt och fragar om hon kan komma over. jag ska just ata middag sa vi sitter i mitt kok och snackar lite, nar jag ar fardig fragar jag om hon maste dra igen. det maste jag formodligen, sager hon. jag var nagot nojd over det faktum att jag typ korde hem henne som hon gjorde mot mig sist, men a andra sidan lite sorgsen over att jag inte bjod upp henne pa mitt rum sa att vi hade en chans att prata lite mer. sa istallet kramades vi tre ganger innan hon gick. det var faktiskt riktigt sorgligt. hennes ogon ar sa fina och gav ett intryck av vemod. men den har gangen kandes det anda som att vi menade det nar vi sa att vi skulle forsoka halla kontakten. fan, jag hoppas verkligen det. jag vill traffa henne i mars. miss hottie.
intellektuellt skanskt uttal har kommit till stan
emma fran lund har anlant till rochester! jag bjod ut henne i tisdags for en fika pa rochesters (enda?) stolthet - Javas. det ar det cafeet som jag ocksa var pa nagon av mina forsta dagar har och trodde att det bara var borjan till rochesters heta utbud. det har visat sig att jag hade fel, men jag menar, det tog mig tre manader att inse att det inte finns mycket mer an vad jag kanner till sa om det tar emma detsamma... sa har hon 7 manader i ljuset av den kunskapen (och i morkret av 1 miljonsstaden som alla manniskorna gommer sig i). ur den synvinkeln gor jag ett ganska bra jobb. hon var dessutom supertrevlig och valdigt lattsam och sadar glad och mysig, sa hon kommer sakert att bli toppen har. herregud, vi har ju redan pratat om att aka till goteborg och halsa pa karin nasta sommar. HRM, det vill saga 2009. kanns valdigt avlagset.
jennie drog med emmorna till volleyboll i falsk forhoppning om att dar skulle vara unga (you know...) tjejer dar, men det visade sig nar vi kom dit att typ pappas lager arbetskamrater/datorlarare pa gymnasiet skulle bli vara kommande lagkamrater. men det var trevligt anda. var rostig i borjan och hade traningsvark i slutet av tvatimmarspasset (jo, ibland kommer visst traningsvark bade snabbt och plotsligt), men darimellan gick det anda ganska bra. gjorde nagra riktigt grymma raddningar som fick mig sjalv att tvivla... gick DEN bollen OVER natet? ah, det var rorande.
om tva veckor ska jag aka och halsa pa min andra citymail-halva: ELIN! det ska bli hur fett som helst!
told ya!
mitt anseende om mitt hoga EQ later sig kvartsta- jag hade sa ratt sa ratt! jag akte hem till henne idag och sag en debatt med presidentkandidater fran demokrater respektive republikaner, i en soffa i vardagsrummet med hennes mamma till sallskap (!). vi sa nastan ingenting till varandra eftersom vi alla tittade pa debatten. sen skulle hon ata och da skickade hon vackert hem mig. "hmm, det var kind of strange", tankte jag som tyckte att hon iaf kunde ha sagt nagot om situationen och vad som hander. sa jag kom hem och tittade pa RENT igen men efter ett tag beslot jag mig for att skicka ett sms. sju minuters vantan senare vet jag att hon var "kind of scared that it will get to serious when she know that she will just be home for a short while". ehh... jaha. tror hon att jag som vet att hon kommer att aka tillbaka till sin skola om 7 dagar och ska aka hem till sverige om 9 manader vill att det ska bli too serious? nej, det ar val ingenting man vill. men jag vill ju fortfarande traffa henne. hon ar roligare att hanga med an manga andra och faktum kvarstar att vi har en fet detalj gemensamt som jag uppskattar att atminstone nan av mina vanner har. men vi ska ju vara vanner, som det sa vackert brukar avrundas med. jag tvivlar men hoppas. hon ar ju sa het.
det ar sent och ett av mina organ gar pa hogvarv
fan, jag vill ha en fet kram just nu! men arligt talat, det finns Ingen som kan ge mig den slags kram jag fragar efter har. ingen. det ar en sorglig tanke. och jag har inte date-at pa en vecka, sa inte kan jag finna min kalla till narhet i henne. mitt hoga EQ sager mig dessutom att det inte kommer att bli mycket mer pa den fronten. sorgligt med tanke pa att hon ar HET och att det dessutom var trevligt sist vi sags, men inte sa mycket mer an sa. eller jo... hon ar/var min enda gay har. well, vi ska ses imorgon, sa vi far se hur det blir eller vad hon sager. sjalv tror jag att hon kommer att saga nagot mindre happy. haha, jag kanner mig sa patetisk som ens tanker pa det har sa mycket som jag gor.
men nar jag tanker efter lite till sa ar det inte sa konstigt: spannighetsgraden ar just nu inte pa topp i mitt liv. jag har insett att det inte finns sa mycket att gora har runt omkring. jag har levt i en bubbla dar jag hela tiden har trott att alla ar sa trakiga som inte vill gora alla roliga saker som har sakert finns att gora. nu har jag forstatt att det inte finns mycket mer an sahar. det ar lite ledsamt. och jag kan ju inte prata med emily i telefon varje dag... annars skulle jag nog vara happy most of the time. damn, den tjejen alltsa! du rockar och snart kommer du hit!!! jag ser fram emot den dan sa mycket att jag nastan spricker.
jag ska forsoka summera 2007 sa smaningom. jag insag ju pa nyarsafton att det faktist har varit det basta aret i mitt liv, sa det kan det vara vart. jag fick se och uppleva roliga och spannande saker och framfor allt jag fick kanna nagot annorlunda... och nytt hopp vaxtes till liv inom mig. 2008 ar har och vad hander? jag ska ta upp kampen mot ett sa roligt ar som mojligt har in the states! jag vet att nar jag vaknar upp imorgon kommer jag att kanna mig stark igen... och da ska jag inte ta det sa dumma beslutet att lyssna pa smashing pumpkins igen.
