Så kan det gå att fira tibetanskt nyår
Eller Losar som det heter lokalt. Efter 2 månaders väntan var tiden äntligen inne. Losar nystartade med ljusfestivalen Galdan Namchut i söndags. Syftet: att fira Buddhas födelsedag och dagen för upplysning. Genom att tända ljus ska de minnas, be och allt ont ska försvinna. Vi firade dagen med familjen som vi "lärde känna" förra veckan på detta märkliga sätt: vi träffade en kvinna från en annan NGO, hängde med hem till hennes syster på te, träffade kompisar och släktingar och blir hemkörda därifrån av en kille med motorcykel. Dagen därpå på väg hem till stan, trötta i benen och drömmandes om killen med motorcykeln, så kommer han tro det eller ej och hämtar upp oss och tänker köra oss hem. Men först ska vi FÖRSTÅS dricka te hemma hos hans familj. Denna trevliga familj! VI stannade på te och sen stannade vi för middag och sen ville de att vi skulle sova över, men då sa vi stopp och gick hem. Men innan dess bjuder de hem oss till dem på Losar: "ni kan komma alla dagar, när ni vill, ni kan sova här, och ni kan till och med komma andra dagar när vi är uttråkade". Det lät trevligt, så vi stack dit i söndags och firade med ljus, mat, öl och mycket ladakhisk dans i vardagsrummet. Egentligen ska man inte dansa denna dag (eftersom man ska be) så mamman drog för gardinerna innan vi satte på musik och rockade loss.
Idag den 14:e är huvuddagen under Losar. Även om vi hade hört att vi kunde komma förbi så hade vi inte fått en ordentlig inbjudan, tyckte vi. Så imorse när vi funderade över dagen var vi lite osäkra på om det skulle bli nåt firande. Men runt lunchtid bestämmer vi oss för att gå upp till marknaden. Just när vi stoppat en taxi och tänker hoppa in träffar vi motorcykelkillen, hoppar in i hans bil istället och åker hem till hans kompis. Där äter vi lunch, dricker te, chang, dansar och försöker överleva tonårspojkarnas fylla. På kvällen tar vi mod till oss och tänker gå och fira Losar hos familjen. Vi hade ju ändå blivit inbjudna, kom vi fram till. Så vi tar på oss våra vackra klänningar, sminkar oss och flätar håret. Redo går vi dit och knackar nervöst på. Det ser tyst och mörkt ut. Men efter ett tag hör mamman oss och öppnar. Vi ser in i rummet att sängen är bäddad och pappan är på väg ner i bingen. Men där kommer vi, stylade och redo för fest! Så självklart bjuder familjen in oss, taggar till och bjuder på snacks, te och öl. I början skämdes vi oerhört, tänk att vi kom försent till nyårsfesten och de bara ville gå och lägga sig! Men efter en halvtimme så var de igång, dansade, sjöng och tog på sig sina traditionella dräkter. Sen hade vi en photo session i olika rum i huset! Sen gick gummorna hem. Försedda med ett vapen som skulle skydda oss mot hundarna.
Början till dålig syn kanske?
Kommentarer
Trackback
