mrs

 

För enkelhetens skull så fortsätter jag att använda samma blogg som jag hade när jag var au pair i USA. Jag misstänker att det kommer att finnas en hel del olikheter men också en del likheter. 

 

Nu har jag varit 2 dagar i Ladakh och jag njuter av varenda stund. Jag njuter av den vackra naturen. Bergen som omringar oss och skänker trygghet via fönstret in i täcken och filtar. Luften vi andas, kall och knapp, men så ren. Och jag njuter av människorna. Så vänliga och givmilda, så öppna för vår närvaro. Så glada och så fulla med humor. Jag njuter av maten och på sättet den tillagas. Vatten från tanken på gården och mat från marknaden, i ett kök som har blivit vårt gemensamma. Hur de knackar på dörren, ler, bär in en bricka, sätter den på vår säng och sedan kommer tillbaka och frågar om det var okej, vill ha mer eller är för starkt.

 

Sedan njuter jag av Moas sällskap, tryggheten och humorn. Hur vi ligger i sängen med lager på lager av kläder, täcken, filtar och sovsäckar och pratar, tittar på berg, läser, beundrar lakan och gardiner, berömmer den goda maten, alla snälla människor, vädret och kylan, liknar toaletten vid ET, dricker liter varmvatten, tar kort. Det känns som att vi campar inomhus, och det ser nog ut så också. Påpälsade som vi är. 

 

Idag har vi ätit frukost i fönstret och haft solen i ögonen, kokat upp vatten på spisen för att kunna duscha, hämtat nytt vatten och burit till huset, varit på marknaden och köpt toapapper styckvis rulle för rulle. Både vattnet och toarullssituationen säger en hel del om våra olika samhällen. 

 

Vi har också fått en planering för vår vistelse och den känns spännande och rolig. Vi ska ut i byarna och delta i deras arbete med att paketera mat och administrera, hjälpa till vid utbildning av fler byar i att odla ekologiskt, intervjua statsanställda för att samla in information om användningen av bekämpningsmedel, vi ska uppdatera hemsidan, Wikipedia och Facebook, besöka de andra organisationerna i området, delta i festivaler, åka till vackra platser och åka upp längs världens högst belägna motorväg. Allt på bara 8 veckor. Det är fantastiskt att ha så mycket kul att göra och se fram emot!

 

Dagens citat: I bilen på väg till marknaden sitter jag, Moa och Dolkar där bak medan Tashid och Iqban sitter fram. Tashid till vänster, Iqban till höger. Tashid sitter med huvud vänt mot oss länge och pratar. Moa viskar oroligt till mig:

 

- Pst, han tittar ju bakåt hela tiden...

Jag efter ett tag:

- Men det är ju inte han som kör, det är Iqban...

- Jahaaaa...

Haha, så roligt, hon trodde att han satt och körde eftersom han satt till vänster, och blev orolig när han inte tittade på vägen. 

 

Det var sa langesen jag uppdaterade att jag glomt att namna att vi ocksa varit i Philadelphia over helgen, for sisadar nagra helger sedan. Jag, Kristien, Christelle, Susie och Michelle akte dit tidigt lordag morgon, sag lite av staden: exempelvis Liberty bell och Rocky-trapporna. Vi fick saklart ett smakprov pa dess nattliv ocksa, vilket var bra mycket flashigare an det i Rochester. 

Igar var min 8-manadersdag har i staterna. Papperna kommer i veckan.

I alla fall, en uppdatering pa vad som har hant den senaste tiden:

Helgen bjod pa tva riktigt amerikanska happenings. Det startade fredagkvall med att jag, Karin och Christelle akte pa Drive-in movie theater. Det var exakt sa som pa film! Bilar stod uppradade framfor en stor tv-skarm, dar vi fick knappa in en radiokanal for att hora ljudet i bilen. For en del sa var det ocksa precis sadar romantiskt som det ar just pa film. Nagra hade tex fallt ner kanten pa sin trunk och lagt madrasser pa flaket sa att de kunde ligga dar och gosa under oppen stjarnhimmel. Mycket fint.

Sondag eftermiddag bjods det pa baseballmatch! Vi sag Rochesters stolthet The red wings ta sig an Buffalo pa Soldiers field. Vi hade varldens coolaste dam precis bakom oss som var valdigt inne i matchen och speciellt hejade fram sin sa uppenbara favorit Gharet. "Go Ghaaaaarettttttt! Come on baby, you can do it baby... osv, osv". Hon inte bara skrek det har valdig hogt och krassligt, hon stallde sig ocksa upp samtidigt som hon gjorde det har och skallrade med den bjallra som hon holl i handen. Riktigt, riktigt kul! Hahaha!

Jag vet inte om jag tidigare namnt att vi kopt flygbiljetter till Chicago, men det har vi iaf. Vi ska spendera helgen den 20-22 dar. Jag var ju dar i vintras med Karin, Cecilia och Erika, men nu ska jag alltsa fa se staden i sommarljus ocksa. Kan bara forestalla mig hur vackert det kommer att vara vid Lake Michigan i juni...

Det ar mycket som pagar har just nu. Mycket planer for sommaren. Det ar manga resor som ska goras och manga konserter att besoka, forhoppningsvis. Rochester ar bra mycket trevligare nu ocksa, nar folket som varit instangda langa kalla vintern antligen borjar visa sig och det finns liv och rorelse i den har staden. Det ar ju faktiskt Lilac festival har just nu (som for ovrigt innebar Syrenfestival, vilket faktiskt ar mer livat an vad det later som!).

Karin har idag en vecka kvar har i Rochester, innan hon beger sig pa en liten tripp till Washington DC och New York och sen slutligen till Goteborg. Tanka sig, en vecka kvar efter att ha varit har i 1 ar och 9 manader! Jag kan inte ens forestalla mig eller satta mig in i hur hon kanner och tanker just nu.

Nagon tankte saga nagot kul om svenska tjejer, men i brist pa kreativitet blev det sahar, vilket ocksa var valdigt roligt iofs;

- Swedish girls are soooo.................. 9 million humans! 

Sen var ju jag valdigt smart idag och totalt misstolkade Kristiens fraga:

- How long have you been here?

- How long I have been here?!

- Yeah?

- Don't you know that? I came Oct 1st so I've been here for 7.5 months

- I mean, when did you come to Christelle's?

- Ahaaaaa

- Hahaha!

Jag har forresten sett tva bra filmer ocksa de tva senaste dagarna. Jag och Karin sag "bella" i sondags, vilken jag tyckte var himla trevlig. Den ar ett tips framfor allt till Emily som jag tror hade gillat den lika mycket som jag gjorde. Sen har jag ju antligen sett The Patriot, som jag har skullat se hur lange som helst. Den ar tyvarr dock av den gangern att jag fick se den sjalv. Jag vet inte varfor inte tjejer brukar gilla den sortens filmer, den innehaller ju anda tva av de karaktaristiska drag som tjejfilmer kannetecknar: karlek och sa scenen dar man inte kan halla tararna inne. Jaja, hur som  helst. Jag sag den och tyckte att den var jattebra! Nasta film jag lar fa se sjalv blir Braveheart...

Fina kommentarer igen, tack sa mycket. Speciellt sot ar ju min syster. Sa himla fin. Jag saknar dig med och jag tanker pa dig jattemycket. Om 8 dagar fyller du 11 ar! Herregud! Det ar nagot jag absolut inte kan forsta... 

Jaja, nu ska jag vandra trappstegen upp till mitt rum och min sang och lagga huvudet pa mina Ralph Lauren kuddar. God natt! 

 

Hotellet vi bodde pa visade sig vara en riktig hojdare. Nar vi slog upp gardinerna i vart hotellrum mottes vi av en hisnande utsikt: korallblatt vatten, palmer och langa, vita strander. Ah, det var sa fint! Det var ratt sa trevligt att sola och bada dar varje dag ocksa. Hotellet hade dessutom aktiviteter varje dag. Jag spelade till exempel beach volleyboll och Karin gick pa sin vattengympa (med sensuella inslag). 

Jag kopte ett paket i vilket jag kunde aka Jetski, aka pa en Joungle tour och Parasailing. Karin bestamde sig for att bara gora Jungle touren. Den visade det sig var ocksa den roligaste! Jag och Karin delade en bat och akte tillsammans med en grupp pa 5-6 batar ut pa en 35 minuter lang fard tills vi fick kommando att stanna. Dar skulle vi prova den snorkelutrustning som vi hade med oss. Det var sa himla, himla haftigt! Vi dok over korallreven och fiskarna simmade runt omkring oss, sa nara att vi ibland kunde kanna dem mot var hud. Som tur var hade vi med oss en undervattenkamera, sa fina bilder finns forhoppningsvis att vanta. 

Parasailing var val mer trevligt an spannande och roligt. Jag satt uppe i luften, utan att vara fastspand, och tittade pa den fina utsiken over Cancuns strandremsa. Eftersom jag var sjalv fick jag ju passa pa att ta bilder pa mig sjalv dar uppe, halvskraj over det faktum att jag inte ar fastspand och "tank om vinden vander upp och ner pa min sits". 

- Vi kanske kan ta pa Mario

- Men Mario kanske vill ta pa oss

- Vad ska vi ta pa?

- Vi kan val ta pa varandra?

(sager vi som tur med med kameran i hogsta hugg... aven  om det lat som annat)

I fredags kvall var vi ute och svirade igen, har i Rochester nu. Forst kom Kristien och Christelle hem till mig och at tacos, sen stack vi till Mythilis for att forfesta lite. Slutligen akte vi downtown och till SOHO. Det var forsta gangen pa stallet som jag hade hort skulle vara ett ghetto. Det tyckte jag inte alls att det var. Vi hade jatteroligt! Herregud! Alla var sa glada och dansade och pussades och kramades som aldrig forr. Den kvallen far ga till historien som en av de basta partykvallarna nagonsin!

Just det, tva latar med Mexiko-stampel:

Timbaland-One

Leona-Bleeding love

Nu har jag varit har i over 7 manader. Varje vecka, varje manad gar sa forbannat fort och jag ar helt overtygad om att sommaren kommer att vara forbi snabbare an vad jag nagonsin kan forestalla mig. 

Det hade varit kul om ni skrev en kommentar om vad som hander hemma i Helsingborg. Nagra forandringar, stora nyheter eller bara nagot roligt skvaller? 

An sa lange har jag haft en stralande helg. Jag var pa stralande humor nar jag vaknade igar, jag kande mig tillfredsstalld, harmonisk och sa var det ju fredag igen. For forsta gangen pa nastan sju manader satte jag mig pa en cykelsadel igar, tillsammans med Christelle, och cyklade till the town of Honoeye Falls. Dar vi satt vid fallet och njot av en underligt varm varkvall inledde vi ocksa vara fransklektioner. Hon pratade pa och jag forsokte att folja med sa gott det gick, vilket var ganska bra. Vi cyklade tillbaka for att byta till det numera val anvanda fordonet Bilen och bege oss till en China buffe for att mota upp med de andra tjejerna. Vi var elva tjejer igar. Det var sa himla, himla trevligt! 

"Where you the only white people there"?, fragor smarthuvudet till jag en morkhyad tjej. Nar jag upptacker vad jag sagt hojer jag handen och liksom ger fragan over till den vita tjejen som ocksa var med. Hahaha!

Jag maste saga att livet ar forjaklabra just nu! Vi har svensk sommar har redan med uppemot 25 grader, min vardmamma har varit jattegullig den senaste tiden och jag har ett handelserikt och trevligt liv. Ja, bra mycket finare an sa har blir det nog inte. 

Jag och Christelle spelade tennis idag igen. Jag maste saga att om det gick skitdaligt sist sa gick det ganska hyfsat idag... forutom ett par tio bollar som akte over pa den intilliggande courtens bana. Inte kan man ju skratta och ha sig heller, tennis anses ju vara en overklassport. 

Min varmamma var sa gullig idag nar hon sa till mig "you're such a good au pair". Det varmde i hjartat.

Men, for det finns ju alltid ett men, sa ar det saklart samsta mojliga timing med allt annat som forsiggar runt omkring mig. Jason Mraz spelar i Toronto och Paramore och Jimmy eat world spelar i Rochester Samma helg som jag ar borta. Jag kan inte forsta varfor allting ska ske pa en och samma gang. Jag var ledsen over det faktum att tjejerna kommer att ga dit utan mig, men bara for en kort stund... tills jag insag att jag om tva manader kan ga och se REM i Toronto! Jag maste fa med mig fler personer pa det har, det hade varit sa fint och bra.

Jag och gitarren akte hem till Asdis igar for att jamma lite ihop. Jag insag att all min kunskap fran Medborgarskolan ligger begravd nanstans langt under ytan av Atlanten. Men nu ar min gitarr stamd har jag bestamt mig for att fiska upp svinget och borja ova lite mer.

I USA ar det just nu Spring break for alla kidsen, vilket kort och gott innebar att jag maste underhalla bada barnen hela dagarna. For att vara arlig ar det fruktansvart och jattesvart, speciellt da ett av mina vardbarn i stort sett vagrar att  lamna huset. Sa igar lekte vi forst Hus (typ mamma, pappa, barn), sen lekte vi Sjukhus och darefter atergick vi till att leka Hus igen... Och da hade det anda bara gatt halva dan.

Tack for kommentarerna forresten! Kul att ni har fatt tummen ur nu!

Karin, jag och Cecilia at pizza mitt i natten. Om man tittar ritkigt noga kan man faktiskt se en av de dar kraftiga amerikanerna i bakgrunden ocksa. 

Fredag kvall akte jag och Karin till Geneseo for att spendera Cecilias sista fredagkvall i det har landet. Vi fick ocksa se hennes da tva dagar gamla (och nya) vardbarn, sa himla gullig! Sedan at vi massvis med mat och godis innan vi slutligen kunde lamna huset for att gora Geneseos enda utestalle/lada osaker! Vi drack trevliga drinkar och dansade jarnet anda tills de stangde. Precis som nar vi festade tillsammans i Toronto, sa blev det sadar sallsynt roligt och lyckat. Och sjalvklart lyckades vi fa ett grymt roligt videoklipp pa kameran aven denna gang.

I lordags lunchade vi med Erika och hennes pojkvan. Darefter akte jag till Christelle och umgicks lite med henne, gjorde det vanliga, det vill saga kollade pa nagra avsnitt av Sex and the city. Vi ar faktiskt halvvags in i fjarde sasongen nu. Sa om allt gar som det ska sa ska vi ha sett klart alla sasongerna innan det ar dags for filmpremiaren, vilken ager rum den siste maj. Jag ar valdigt exalterad! Nu kan man till och med aka pa resor till NYC med sex and the city teman. Man kan tydligen valja vilken karaktars resa man vill gora. Om man valjer Carrie ar man exempelvis mer inriktad pa shopping, medan om man valjer Charlotte ar mer inriktad pa konstmuseeum. 

I sondags akte vi skidor, jag, Kristien och Christelle. Det var absolut sista gangen for sasongen. Det marktes val lite pa vadret ocksa. Det var sa varmt att konstsnon smalte pa toppen av berget sa att vi nastan kunde badat dar uppe istallet. Det harliga med den har avslutningen var att vi akte svarta backar i stort sett hela dan. Nar vi var dar tva manader tidigare pekade vi pa samma slingor och sa att AAALDRIG ska vi aka ner for de dara iallafall. 

I mandas kvall kom Kristien hit och kollade pa Notes on a scandal med bland andra Judi Dench och Kate Blanchett. Det ar en valdigt sevard film! Det var en fin kvall ocksa, aven om hon kicked my butt in Yatzee. 

Okej, sista dagen jag tanker rapportera om ar tisdags kvall. Kristien och Christelle kom hit och spelade spel, da det var sista dagen fore Kristiens avresa till Florida. Vi spelade Yatzee och nagot tyskt kortspel som paminner om svenskans 31. Vi satt ocksa med vara kalendrar och forsokte planera in sommarens resor. Det fick oss att inse att det har aventyret snart ar over. Det ar verkligen inte alls manga helger dar ingenting ar inplanerat. Det ar helt galet! April kommer snart att vara over, efter Mexikoresan. I maj kommer Kristiens syster hit, da ska vi aka till Kanada en helg och Boston en annan. I juni aker Christelle till Frankrike, nar hon kommer tillbaka aker vi till Chicago. Innan Christelle aker pa sin 19 dagar langa Europaresa med sin vardfamilj i juli ska vi forsoka aka till Ohio eller kanske Washington DC. Sen ar vi faktiskt inne i augusti och da aker de bada hem. Atminstone Christelle, Kristien kan ju fortfarande bestamma sig for att forlanga sitt ar.

Hur som helst, det ar galet hur snabbt tiden gar! Jag har sagt det forut men jag sager det igen, jag kan inte forsta det! 

Slutligen har jag en fraga till er dar hemma som har koll pa P3. Jag kan val erkanna att jag saknar svensk radio och tv litegrann och skulle vilja veta vad for svensk musik som spelas pa P3 just nu? Kom igen, ni maste halla mig uppdaterad om sadana saker. 

Tegan and Sara - I know, I know, I know

http://www.youtube.com/watch?v=_z2XTkAoKlg&feature=related

Jag och Karin hade minsann en fin dag igar. Forst igar morse kom hon hit 

och at pannkaksfrukost med mig, senare pa kvallen akte jag hem till henne och hade en scrapbook night. Det slutade med att det bara var vi tva, sa vi svenskade till det och lyssnade pa Lars Winnerback och Grymlings, samt at de

 rodsvarta dodskallehuvuden som vi tycker sa mycket om. 

Det borjar antligen bli var har i Rochester, och med varen kommer ju Lars Winnerback. Att lyssna till honom frambringar sa mycket varkanslor och minnen att jag kom pa mig sjalv med att se sadar fanigt glad ut idag nar jag satt i bilen och lyssnade. Jag sag pa hans hemsida att han faktiskt skulle starta sin sommarturne i Helsingborg i ar. Jag kan bara forestalla mig hur fint Sofiero kommer att gunga.

GRATTIS LINNEA TILL DITT KORKORT! Jag laste precis mailet for henne och det fick mig att tanka pa nar jag sjalv tog mitt, for snart tva ar sedan (hur snabbt har inte den tiden gatt?!). Da fick jag ta ledigt nagra timmar fran skolan for att kora upp, jag bad Linnea att inte beratta for nagon varfor jag var borta. Det hade hon saklart gjort anda, sa alla visste ju och undrade hur det hade gatt nar jag kom tillbaka till skolan. Till de fa som informationen inte hade natt skulle hon snart beratta det med. Sa detta ar val mitt satt att saga det till sa manga som mojligt. Aterigen grattis! 

Lordagmorgon kommer Alyssa in pa mitt rum klockan sex och vacker mig (tack gode Gud for morgonpigga barn!). Sen var det ju bara satta igang och jobba, i 10 timmar till innan jag kunde skjutsa dem till deras moster dar de skulle spendera natten. Christelle och Asdis kom over och sag klart sasong 3 av Sex and the city. Vilket innebar att vi har kommit halvvags.

Precis som jag har kommit halvvags. Idag ar det exakt 6 manader sedan jag satte mig pa det dar taget mot Kastrup, som skulle ta mig till flyget till New York, vilket senare skulle ta mig till flyget till Rochester. Jag ar alltsa halvvags nu, det har aldrig kants battre. Jag ar lycklig. 

De senaste dagarna framfor allt har varit sa fruktansvart fina. Det har visat sig att det i Rochester visst kan finnas en hel del action aven om det vid forsta anblicken ser stendott ut. 

Idag berattade hon for mig att hon rakade doda sin egen hund. Hur kan man RAKA doda sin egen hund? undrade jag. Men det kunde man tydligen. Hunden hade legat under bilen utan hennes vetskap, sa hon hade backat over den. Sa himla sorgligt! Sen hade hon en hund som blev kidnappad... Nagonstans kanns det som att Gud sander henne nagot slags meddelande som hon borde tolka innan hon skaffar sin nasta stackare. 

Det hade varit kul om fler personer kommenterade mer! Kom igen, det ar val det minsta man kan gora? (Om nagon annan har samma problem som pappa verkar ha, sa klickar man pa Kommentarer nedanfor inlagget och sa skriver man dar. Det ar faktiskt inte svarare an sa).

Gardagskvallen var ocksa mysig. Ja, det blev ju en fika igen, fast med Kristien den har gangen och pa Starbucks som vanligt. Jag tyckte att hon skulle lyssna pa lite svensk musik, sa jag lat henne lana Sakerts skiva. Fragan ar val om man gillar henne aven om man ar tysk och inte forstar mer an ett ord pa svenska: fika. For det ar ju faktiskt texterna som utgor tva tredjedelar av hennes musik. 

Som vanligt nar inte mina vardforaldrar har hemma har jag svart for att sova, svart for att koppla av, sa inatt somnade jag nog antligen runt klockan tva. Medan jag foregaende natt somnade kring fyra. Det ar tur att de bara ska vara borta tills pa sondag.

hur som helst, detta ar vad som har hant den senaste tiden: emily spenderade andra halvan av forra veckan har. tyvarr smittade min vardfamilj henne direkt nar hon kom hit, sa stackaren var ju sjuk i stort sett hela tiden hon var har. hon fick dock traffa de flesta av mina vanner, se niagara fallen och fa erfara hur fruktansvart arlig jag har varit nar jag har sagt att "i rochester finns absolut ingenting". nej, inte ens en gagata. 

att ha besok hemifran var saklart jattekul, men samtidigt fick det mig att inse annu mer att jag inte vill hem. det kandes sa naturligt och latt att traffa henne att det inte kandes som att dar nagonsin hade funnits nagot avstand mellan oss. och om det ar pa det sattet varfor skulle det da vara nagra problem med att vara hemifran? 

igar kvall begav jag och christelle oss till flygplatsen for att hamta kristien som antligen kom tillbaka fran sin resa pa vastkusten. eftersom kristien hade ett presentkort pa Thank God Is Friday sa bjod hon ut oss dar pa middag. det var sa himla mysigt och trevligt att alla tre var samlade igen efter nastan en hel manad dar alla har rest pa olika hall vid helt otimade tillfallen. sa nu har vi tva veckor da vi sakerligen kommer att ses i stort sett varje dag, tills froken friresor ger sig av till florida for tredje gangen det har aret. jag ar inte avundsjuk.  jag ar inte avundsjuk. jag ar inte avundsjuk.

en av sju dagar utav den har mardromsveckan ar avklarade. bada mina vardforaldrar ar borta hela veckan och jag kommer att jobba sjukt mycket. jag hoppas bara att de betalar mig riktigt bra, sa att jag kan lagga undan lite pengar till mexiko. som for ovrigt ar mindre an en manad ivag nu. yey!

Idag ar det langfredag och vi ska alltsa minnas jesus korsfastelse. Da kanns det lite vemodigt att ga pa fest ikvall, mitt forsta Goodbye party. Det ar Cecilia fran Brasilien som snart ska aka hem, vilket iofs ocksa ar lite sorgligt och precis som jesus korsfastelse skanker lite eftertanke. 

Snart ar det ocksa dags for Emily att packa sina vaskor och bege sig hemat. Det ar bara tre dagar kvar innan dess. Men forst ska vi forsoka se ett av varldens sju underverk, Niagarafallen, samt passera den norra landsgransen och svira i Toronto. For det har man ju fatt erfara, att det ar en trevlig stad att parta i. Yey!

Det forsta vi gjorde torsdag kvall var att ta oss till Harlem for att checka in pa vart vandrarhem. Nagonstans laste jag att Harlem har varit med om en forandring de senaste aren, men vi kan anda inte komma ifran att det var ratt laskigt att tva sma blonda toser gick omkring dar elva pa kvallen. Vart vandrarhem skulle inte ge oss en lugnande kansla heller, visade det sig.

Vandrarhemmet var val vad man skulle kunna kalla en katastrof! VI hade bokat ett tjejrum, men nar vi kom dit visade det sig att de hade gett vara reserverade platser till nagon annan. Nar vi val fick vart mixade rum visade det sig att Pierre de la France var festfixare och hade anordnat en fest i vart rum. Vi fick bekampa var trotthet och istallet inta ringen pa golvet for att leka en av Pierres roliga lekar (!)... Som slutade med att en av killarna var sa full att han trillade ur vaningssangen, tog sangen med sig och landade under denna. Klarade sig dock oskadd.

Morgonen darpa tog vi oss in till Manhattan for att hitta Ginas systers lagenhet dar vi skulle spendera kommande tva natter. Det var en fin lagenhet med perfekt lage. 

Da vadret var sa himla fint var det mysigt att bara strosa runt pa Fifth Avenue och sitta i Central Park med solen i ogonen och hora ljudet fran en avlagsen saxofon. Aven om det lockade att sitta kvar dar hela dan och titta pa alla manniskor som passerade, sa fick vi ju faktiskt ta tillfallet i akt att fa ut lite mer av var vistelse an sa. 

Vi gick till Rockafellar Center, New York Public Library, TImes Square och sedan vidare till TKTS office for att forsoka fa billigare biljetter till en Broadway musikal senare pa kvallen. Det visade sig att det var inte alls sa svart. For 45 dollar var gick vi och sag Grease senare pa kvallen. 

Innan dess akte vi hem och piffade till oss. Mitt i piffandet blir det stopp i Ginas systers toalett och vattnet bara stiger och stiger och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Men vattnet hade uppenbarligen ett tydligt mal - GOLVET - och jag fick annu mer panik da jag insag att de inte har en sandar grej som man fixar stopp i toaletten med. Sa jag fick ju ga ner till receptionen i det fina hus de bodde i och beratta for dorrmannen dar om mitt problem. Som tur var hade han en som jag kunde lana. Och som tur var har man ju sett ett antal amerikanska filmer dar en handy man kommer till en snygg tjejs lagenhet och fixar hennes toalett, sa jag visste ju precis hur det skulle ga till.

I lordags sov vi ut, sedan akte vi till Battery Park dar vi skulle ta farjan ut till Statue of Liberty, Frihetsgudinnan. Vadret var fortfarande jattefint, sa vi kunde sitta pa dacket och skada nar denna vackra kvinna kom oss narmre och narmre. Det var sa himla haftigt! Hon var sa stor (48 meter lang) och hennes grona klanning gjorde sig sa fint till den bla himlen. Vi fick se en utstallning om varfor hon blev till samt se processen fran ide till verklighet. 

Kort lektion: Det gick att skada henne for forsta gangen pa Ellis Island 1886. Hon var en present fran fransmannen som hade hjalpt amerikanerna under deras inbordeskrig. I boken hon haller i sin hand star det 4 juli 1776 med romerska siffror. Hennes sju spetsar pa kronan symboliserar de sju kontinenterna.

Nar vi kom tillbaka till fastlandet igen tog vi tunnelbanan till Brooklyn for att sedan ga darifran over Brooklyn Bridge till Manhattan. Darefter vidare till Chinatown och sedan hem igen for att gora oss ordning for lordagkvallens aktiviteter. Vi hade kopt biljetter till en Comedy show. Det visade sig dock att de inte var sadar jatteroliga och att en cola kostade 10 dollar STYCK. Efter den festliga forfesten tog vi tunnelbanan vidare for att forsoka komma in pa en av de klubbar i Greenvich. Vi lyckades dock inte sa vi fick ga till en lounge istallet, Cowgirl, och spendera kvallen dar istallet. Vi drack sjukt mycket ol och sedan akte vi svarttaxi hem och somnade. Haha! 

Sondag, sista dagen for mig i staden, spenderade vi i Chinatown igen. Vi at lunch dar och sedan fikade vi dar och sedan akte vi tillbaka till lagenheten igen for att hamta vara saker och bege oss pa olika hall. Jag mot flygplatsen och Emily mot Harlem. 

Planet var forsenat som vanligt, fick vanta i TVA timmar pa FLYGPLANET innan flyget skulle LYFTA. sen tog det ytterligare en timme att komma hem. sen fick vi vanta pa vaskorna LANGE eftersom de hade lagt vara vaskor pa ett annat band an vad det var tankt att de skulle gora. Sen forsokte jag hitta min bil pa den gigantiska flygplatsparkeringen i 40 minuter. Som tur var ar Kristien pa vastkusten och ar darmed 3 timmar bakom oss, sa jag kunde ringa henne sa att hon fick halla mig sallskap medan jag var upprord och frusen av rochesters kyla. sen forsokte jag hitta en bensinstation dar man faktiskt kunde tanka. SEN kunde jag aka hem till Victor. Var hemma halv tva inatt.

Bortsett fran det sistnamnda har det dock varit en skitnice helg! jag har haft sa himla, himla roligt med emily och jag har verkligen njutit av varje sekund i new york.

- ha en trevlig resa! vi ses imorgon! (HUR SJUKT VAR INTE DET ATT SAGA!?!)

emily sitter just nu pa flyget pa vag till nyc for att traffa mig och 9 miljoners staden som aldrig sover. jag ska mota henne pa JFK's flygplats runt halv sju ikvall. hon bokade resan i slutet av november nan gang, sa hela tiden har det kants valdigt avlagset. som jag sa till henne nar jag pratade med henne i tisdags och upptackte att det var den 11 mars. "hmm, det ar snart den 13 mars... nagot skulle nog handa da?" PUCKO! vi ar har nu. idag kommer hon. jag ar exalterad och upprymd! och faktiskt nervos ocksa.

nej nu maste jag packa, new york my baby vantar.

bruce springsteen pekar pa kristien eftersom hon trotsade forbudet att ta foto. hon blev dessutom tillsagd tre ganger. tror ni att hon kunde motsta anda? nix.

jag trotsade meterologernas rad och lamnade huset fredagkvall. forst var det tankt att vi skulle ha cluster meeting, men pa grund av den otroliga snostorm som kom fredagkvall och lamnade sondagmorgon, blev det installt. istallet pratade jag med kristien pa msn ett tag. hon namnde att hon skulle dricka vin och forsokte overtala mig till att komma dit och gora henne sallskap. efter ett tags velande hit och dit lockade vinet sa pass mycket att jag gav mig ut pa de otacka vagarna.

idag var det sista volleybollpasset for den har sasongen. det har varit kul! det roliga ar att den nya sasongen startar om tva veckor och jag tanker fortsatta att spela! dar ar en man dar, keith, som har ett rorelsesatt som paminner sa himla mycket om anders. det ar ganska komiskt, framst med tanke pa att keith sakerligen ar 40 ar aldre.

den forra au pairen olga kanske ska komma hit i sommar och jobba for en av familjerna i grannskapet. det kommer saklart att bli kul pa ett satt att traffa henne, men pa ett annat satt skumt att ha henne mitt over gatan hela sommaren. jag undrar sa hur barnen kommer att reagera och bete sig. 

igar var jag, christelle, emma, astis, kristien och hennes kompis pa bio och sag enchanted. jag vet inte om den har kommit ut i sverige an, men det ar iallafall en film som borjar som tecknad dar en ung kvinna sedan blir utvisad fran den varlden till jorden. hon kliver upp ur en av avloppsbrunnarna mitt i nyc och forsoker att anpassa sig till det livet. det var en sot film(kristien hade sneglat pa mig och christelle och vi hade tydliget lett hela tiden), men nar den tecknade draken kom till den riktiga varlden tyckte jag att det blev lite for mycket.

astis ar den nya tjejen fran island. jag berattade for henne hur coolt jag tyckte att det var att det var en tjej fran island har med tanke pa att de bara har en befolkning pa 250 000 manniskor, varpa hon svarade "dar bor 300 000 nu". sa nu vet ni det.