mrs

klockan ar snart halv tolv pa dan. jag har legat vaken i min sang i tva timmar och spelat tetris och atit choklad. det ar sondag och jag har tappt nasa och jag vill inte gora nagot annat hellre just nu. jag slutade jobba vid middagstid i torsdags, sa jag har haft ett riktigt lyxigt veckoslut. har kunnat agna mig at mina tontaktiviteter (spela spel som tetris pa internet, samt lara mig att gora tricks med tre jongleringsbollar plus att jag dessutom har satt upp som mal att kunna jonglera med fyra innan jag kommer hem) och traffat fina manniskor. var och sag the simpsons movie pa bio for 15 kr (gud, vad jag gillar det har landet ibland), varit i en park med intensivt fargade lov och med nagot som de kallar
for east grand canyon. det var det basta sedan jag kom hit. det var sa fint med vattenfallet och det var sa roligt med tjejerna och jag kande mig sa harmonisk.
tiden kommer att ga i raketfart fram till jul med alla uppbokade helger som vantar. bland annat kopte vi flygbiljett till chicago i torsdags. och min vardmamma berattade for mig att de hade tankt aka till washington dc en weekend for att traffa ett par de kande dar:
- jag tror att du skulle gilla dem... de ar gay!

oh yes, det ar sant. lat oss borja historien med att beratta bakgrunden: mina hostparents ar i florida med jobbet och jag ar egentligen helt ensam med barnen. dock kommer det en nanny pa kvallen som ger de mat och nattar dem, sa att jag ska fa nagra timmar ledigt. nar dana kom idag, gick jag ut, satte mig i bilen som stod i garaget, grejar med ipoden och backar samtidigt sakta ut ur garaget utan att titta bakom mig (eftersom dar anda inte kan vara nagon bil- DAH, danas) - CRASH! hela javla backspegeln foll av! ...sa gick jag in i huset med svansen mellan benen och berattade vad som hant.
- ah, it's okey, it happens all the time!
hahaha! sa himla laid back!

Idag har jag varit i det har landet i 3 veckor (nu ar det bara 49 veckor kvar. (Vilket leder till foljande utrakning: 3/52=0,05769231. Som betyder att jag har narmare 6% avklarat. Yeah!).

I fredags var det cluster meeting och jag fick traffa alla de andra au pairerna. Det var trevligt! Vi var pa en Halloween hayride. Vi satt i ett slap som leddes av en traktor. Denna forde oss ut i skogen dar otackheter vantade. Dock satt jag i mitten av vagnen (mesplatsen) och blev darmed inte ett dugg skramd. Men det var kul anda att ha varit med om det.
I lordags var svenska tjejerna i Rochesters stadsdel Sweden. Dar var stendott! I sondags gick jag pa tyskarnas Oktoberfest. Den var lika stendod!
Slutsats: Europa - hall er inom granserna!

Antligen har jag laddat min telefon sa jag har kunnat ringa hem igen. Har pratat med nagra, andra har inte svarat. Egentligen vet jag inte vilket som ar bast. Det ar lite smartsamt att prata med de dar hemma. Faktist. Det ar sa latt att prata med dem och man behover inte ga igenom nagra jobbiga (ibland trevliga) lara-kanna-faser. Och fraser. Alltid samma meningar att besvara. Svaren kommer man inte ihag. But that's the way it goes.

I lordags kvall nar jag skulle lagga dem sprang de bara omkring och flamsade hela tiden. Sa till slut nar jag skulle krypa ner i sangen hos Alyssa drog jag en djup suck.Da lat det ungefar sa har:

- I know it must be hard to have these children
- Yeah, especially when they're not listening
- But you know...that's why we have an au pair!

Och lillkiddy (och jag, men jag lyckas aldrig catcha nagon) fortsatter att fanga grodor. Han sager hela tiden till mig nar jag missat grodan:
- Emma, don't worry, it's not the part of the world! You can have more chances.
Och sen:
- Emma, I don't think you're ready! I think you are ready in 3 (visar upp tre fingar) days. So you have to be patient!

De kan vara valdigt fina.

Jag tanker pa nagot-leken:

-Ar det en tjej? ja
-Ar det en kandis? nej
-Ar hon svensk? ja, men...
-Ar hon snygg? skojar du

Jag bara tankte. Eh, lekte.

Plain White T's - Hey there Delilah
LYSSNA OCH NJUT!

Heter radiokanalen som far mig att stoppa cd-skivorna i skrivbordsladan. Sa sjukt bra musik de spelar - hela tiden!

I morgon har jag varit i den har familjen i tva veckor. Den sista veckan har onekligen gatt valdigt fort. Men sa hander det lite mer nu ocksa. Barnen har varit okej. Fick dock en SPARK i huvudet idag vilket var mindre trevligt. Och i mandags gjorde lillkidden en stor scen av ingenting pa parkeringen utanfor en stormarknad. Han grat och skrek (bland annat att han inte gillar mig) och slangde sig pa marken och vagrade att ga. Det var sa himla pinsamt! Det kandes som att alla kollade pa oss och trodde att jag holl pa att kidnappa honom. Och till saken hor att vi hade sjukt brattom hem for att mota tjejen som kom med skolbussen. Till slut kom en anstalld i butiken och hjalpte mig med det jag hade i handerna sa att jag kunde bara honom till bilen. Och vi kom ju hem till slut, men da hade bussen redan slappt av tjejen och hon hade varit tvungen att ga in till grannen sa lange. Herregud alltsa...

Hyrde The italian med Karin igar. Den var bra. Det var en rysk film som handlade om en liten pojke som skulle fa aka fran det barnhem han bodde pa till en ny familj i Italien. Se den!

Idag har jag varit pa spinning. Herregud vilken skillnad det ar mellan friskis spinningsinstruktorer och den jag hade idag! Hon var sa sjukt speedad och snackade (imellanat typ skrek) hela tiden! Det var jobbigt, men kul. Jag tvivlar pa att jag kommer att ga upp nagra 22 kg har.

Forresten sa fyller jag ar pa Thanksgiving. 22 november.

Helgen har nog varit sa bra som den kan vara har och nu. I fredags fikade jag med Karin, och ja, hon var/ar trevlig. Sa det var nice! Sen korde jag och hamtade Olga pa flygplatsen. Vi hade sa himla roligt hela bilresan hem! Det var forsta gangen pa manga dagar som jag skrattade sa hysteriskt som jag annars gor ganska ofta. Det ar sa synd att vi inte kunde vara har bada tva... Helst i den har familjen, men annars vara au pairer samtidigt.
Efter att jag hade skjutsat Olga till flyplatsen igar sa akte jag in till Rochester, letade upp biografen dar den gay och lesbiska filmfestivalen skulle halla hus, och i vantan pa forsta filmen upptackte jag Rochester i tva timmar. Ingen av de tva filmerna jag sag igar var nagon hojdare, men det var skon atmosfar dar. Pa forsta filmen upptacker jag ganska snart en man i 75-ars aldern som sitter med sin katt i knat! Hahaha! Det var sa roligt! Denna katt sprang sedan vidare och jamade... I biografen!!!! Helt crazy!
Aja, senare akte jag och traffade Karin och tre andra tjejer. Vi akte in till ett jattemysigt stalle i Rochester, Java, och spelade biljard i deras kallare. Dit maste jag igen! Udda manniskor, bra musik, fin inredning, folk som spelade Alphabet, biljard... Me like! Efter vi hade varit dar akte jag, Karin och Cecilia till Cheesecake factory och darefter bowlade vi. Det var en rolig dag!

Olikheter Swe/US:
1. De har inte taklampor i varje rum som vi har hemma, istallet har de manga sma. Och strombrytarna ar inte heller de samma.
2. Jag har kort massvis med mil har redan men aldrig kort i en endaste rondell (var ar de?).
3. "We eat healthy", betyder inte att de ater halsosamt, bara att de inte ater fast food varje dag.
4. De har elektroniskt halsband pa hunden, sa att han kan vara ute i tradgarden utan att springa in till grannen. De har gravt ner nan elektronisk slinga runt hela sin tradgard sa att hunden far stotar om han narmar sig dessa.
5. Man maste kora bil overallt, var man an ska nanstans. "Nara" betyder inte att jag kan cykla dit. Inte heller att jag kan kora dit pa 10 minuters vanlig stracka, utan snarare 15-20 min motorvag.

Jag ar sa sugen pa att ga ut och festa! Eller, jag hade kunnat noja med mig att sitta pa ratt stalle med en kall ol i handen. Istallet frossar jag i amerikanska onyttigheter (visste ni att au pairer i genomsnitt gar upp 22 kg under deras vistelse har!!!!) och lyssnar pa Lars Winnerbacks nya skiva. Hogt och ljuvligt. Jag gillar det har. Nu ar det perfekt. Nar ingen ar hemma.
Men det har anda flutit pa ganska bra idag, jag fick bara skicka upp lillkiddy till rummet en gang idag. Och jag har inte varit ledsen. Jag hoppas sa att detta ar borjan pa en battre period.

Nu borjar jag ocksa trivas i min nya, lite kortare frisyr. Riktigt mycket faktiskt.

I gar var min kontaktperson, Shannon, har. Antligen fick jag en lista pa alla au pairer i mitt cluster! Men innan jag hann ta kontakt med nagon sjalv sa ringde en av de svenska tjejerna har, Karin, och pratade mer om Silver bay. Vi ska aka dit den 16 november och vara dar hela den helgen. Som au pair pa det har programmet maste vi lasa ett visst antal timmar pa universitet och fa ett visst antal credit. Men istallet for att lasa alla timmarna pa nagot universitet kan vi alltsa aka till tex silver bay. Sweet! Dar kommer vi att fa ga pa olika forelasningar med anknytning till landet pa nagot satt... Och dar kommer vara manga au pairer. Det ar trevligt!

Min familj ska aka till Buffalo idag och stanna dar hela helgen, vilket innebar att jag ar ensam hemma. Jag ska agera taxi at Olga som kommer hit och bara stannar over natten, for att sen aka hem till Mexico. Och sa ska jag traffa den dar Karin for att se vad hon ar for en prick. Jag ber for att hon ska vara lika trevlig som hon verkar.

Jag ska kopa ett par stovlar idag sa att jag och lillkiddy ska kunna fanga grodor lattare.

Jag vill hem!!!!!! Jag hatar att vara har!!!!!!!
Jag vill inte stanna for en minut... Det skulle inte vara kul att komma hem och behova ta ett trakigt jobb, men FAN, det har SUGER! Jag vill stoppa bomull i deras munnar och binda fast barnen pa varsin stol. Da kanske det skulle vara uthardligt. Men jag hatar det har! Jag ar sa ledsen... Jag vet inte vad jag ska gora. Klockan ar nio har nu (03:00 hemma) och jag kan inte ringa nagon. Fatta vad det suger! Nar jag har slutat for dagen och vill prata med mina lovelies kan jag inte det... Nej, for ni sover!!!! KUL!

Detta ar fan och mig ingen kulturchock, det har ar bara en total javla frontalkrock!


Oh, glomde nastan: de har tagit i sonder min kamera ocksa! Yeah, I reallly like this place!!!!!!!!

Vilka sotnosar ni ar som har skrivit sa manga fina kommentarer! Det varmde mitt hjarta. Kan beratta att min IP-telefon fungerar nu. Sa nu kan den som vill och har mitt telefonnummer ringa mig. Men snalla, tank pa att det ar 6 timmars tidsskillnad (sa att ni inte ringer mitt i natten). Jag har nagra timmar mitt pa dagen i morgon da jag ar ledig, sa da ska jag forsoka ringa nara samtal... Linnea-darling, du ar forst pa den listan.

Jag gillar barnen var for sig. De ar otroligt smarta och sota. Men tillsammans ar de sana djavular! De ska bara braka med varandra hela tiden och sa tjurar de och gnaller och ar allmant jobbiga... Sager jag efter forsta dan. Oh my Godness (som flickan skulle sagt). Hon ar sa himla rolig! Pojken gillar bara att fanga grodor. Och han ar valdigt serios med det. Man ska vara knapptyst och sa ska man saga rabbit, rabbit, rabbit...osv atta ganger. Pga grodhysterin har mamman en 24-timmars-regel som innebar att han bara far ha grodorna ett dygn, sen far han fanga en ny stackare att ha i ett dygn.

Hela kvallen idag har jag suttit pa Internet och forsokt hitta saker att gora pa min fritid. I helgen ska familjen aka till Buffalo och jag ar ensam hemma. Jag har bestamt mig for att aka in till Rochester och ga pa en "Gay and lesbian movie festival". Dar skulle vara nagon fest pa lordagen ocksa men jag vet inte om jag far ga in, det ar ju 21 som ar aldersgransen har. Men jag mailade faktiskt dem och fragade vilken aldersgrans det var som gallde. Sa an lever hoppet.
Annars hittade jag nagra stallen som jag kan tanka mig att volontarjobba pa och sa hittade jag en hikingclub. Den ligger nara mig, sa det ar ju positivt. Vara ute och ga i naturen med en lunchbox... Visst later det fantastiskt!

Shannon, min kontaktperson har, kommer till vart hus pa torsdag for att prata lite. Jag hoppas att hon kan ge mig fler tips pa saker att gora. Annars far jag halla ut till den 19 oktober da jag ska ga pa min forsta traff med de andra au pairerna.

Jag gillar Pongo, han lag i min sang innan. Det ar den sangkamraten jag ska ha for ett ar framover. Sweet!

Igar kvall kom jag fram till familjen efter att ha vantat pa mitt flyg i fyra timmar pa flygplatsen. Det var en lang och jobbig vantan. Jag har haft stora problem med att ringa fran telefonerna, forst pa hotellet vi bodde pa i NY och sen fran flygplatsen. Igar odslade jag massa dollar pa att forsoka ringa till Kotti, men det ville inte fungera. Det gjorde mig ledsen. Sa nar jag klev pa flyget till Rochester kande jag ingen gladje i kroppen. Jag var inte nervos pa hela dan for att traffa familjen och jag var inte ens nervos nar jag val traffade dem. Men jag visste anda inte vad jag skulle saga... eller nar jag skulle fa en chans att saga det. Amerikaner pratar SA mycket!

Idag har jag och Olga varit runt i omradet sa att jag ska hitta har. Det ar fint har. Hemma skulle jag kalla den slags rikemansgard. Har ar nagra hus, STORA amerikanska hus, i var gata. Men sen maste jag kora for att komma till en annan gata med fler hus, osv... Men har ar mycket natur och det verkar jattemysigt. Jag har sett manga av dessa bilar man ser pa tv som liksom ar langa bilar med ett oppet flak. De ar coola.

Det var lite sorgligt att behova lamna sina vanner som man skaffat sig i NY. De bor langt ifran mig- i Boston, NY, Washington etc. De var liksom ens trygga punkt for ett tag och nu maste jag forsoka bygga upp samma kansla har. Jag onskar mig sjalv lycka till.

Jag ar i New York nu, pa utbildning innan vi aker vidare till vara familjer. Jag har traffat nagra tjejer fran sverige, en tjej fran danmark och en tjej fran kanada som ar jattetrevliga! de gor att vistelsen blir bra.
den ena svenska tjejen ar sa sjukt lik en som heter ida som jag mailar med. jag trodde nastan att det var hon trots att jag vet att hon ar i sthlm.



Det ar markligt hur stark man blir nar man utsatter sig for nagot sant har.

Jag tackar hjartligast for alla fina presenter jag fick med mig fran mina vanner. Det kommer att gora mitt kommande rum mer personligt. Ni ar fina!

I fredags hade jag en liten avskedsmiddag med mina vänner. Det var fint och jättemysigt. Jag och Nathalie gjorde historiens coolaste kladdkaka (UT MED KNUT) i pausen på Idol. Resultatet går att se nedan.

Herregud vad jag har skrattat idag! Jag hade nästan glömt bort hur rolig Emily är och hur kul vi har tillsammans. Helt galetcrazy! Vi började med att gå till Världsbutiken för att lämna lite blommor. Bara det var en upplevelse. Tanterna är så himla söta och helst ska alla prata med en samtidigt. Vi gick vidare till en butik med souvenirer. Jag lade ifrån mig mitt choklad för att kunna titta på sakerna. När jag ska gå ut vänder jag mig i dörren och säger "oj, jag glömde ju mitt choklad". En halv timme senare när vi är på väg tillbaka till butiken föreslår Emily att jag ska säga att jag glömde chokladet och att det skulle vara anledningen till att vi kom tillbaka, men det ville jag inte. Men, när vi öppnar dörren och går in säger han "glömde ni chokladet?". Sen småpratade vi lite med honom i kassan och han påminde mig om att inte glömma mitt körkort. När allt är klart och vi ska hejdå säger han:
- hejdå, ha en trevlig...
- detsamma!
-...resa!
Hahaha!
Därefter gick vi och fikade och sen skulle vi gå på bio och se Roy Anderssons Du levande. När vi kommer in genom dörren till SF pratar hon om uppmärksamhet nånting... och samtidigt så snubblar vi båda över en matta som hade korvat sig! Så himla typiskt! Till slut kommer vi in i biosalongen och sätter oss ner. Då kommer Emily på att hon måste titta på biobiljetterna. Hon hittar inte dem, så hon vrider och vänder sig i stolen och är inte helt tyst. Då vänder sig mannen framför om och är jättesur. Han påpekar att filmen är barnförbjuden. Märk väl att reklamen precis bara hade börjat! Så kritiken var i stort sett helt obefogad, kan man tycka. Hur som helst så satte filmen snart igång och den visar sig vara riktigt, riktigt bra och rolig! Jag skulle vilja påstå att den är ett mästervärk.
Sen en sista rolig sak: När filmen var slut satt alla kvar och tittade på eftertexterna. Det var intressant.
Tack Emily för en fin dag och kväll! Du är verkligen Kung Silvia!


Hur roligt jag än har haft så måste jag ändå komma hem till något som får mig att bli ledsen igen. Orden sticker till och gör ont. Man tror att det nånstans har nått en gräns. Jag blir lika lurad varje gång.

Jag skulle vilja ha ett kvälls- natt eller sängsällskap. Lite värme och en öppen famn. Några fina ord och gärna ett glas vitt. Istället lägger jag mig i en kall säng utan lakan. Bara ligger. Väntandes. På sömnen som ska ta mig härifrån.

Har köpt Lars Winnerbäcks Daugava idag och lyssnar för fullt just nu. Den är fin. Jag skulle önska att någon av mina nära vänner tyckte lika mycket om honom som jag. Det hade varit trevligt att diskutera den.
Och på tal om musik så tyckte jag att Idol var skitkasst igår! Tjejerna sög! Alla tjejer utom Amanda kan åka hem och alla killar utom Knut kan få vara kvar. Så tycker jag. Än så länge.

Jag har betalat 305 kr(!!!) för att slippa vara lila under ögonen. Man får ju prioritera vad man lägger pengarna på. Men så var de ju snälla och gav mig en present i form av en necessär som innehöll olika krämer, mascara och läppstift. Att hon bara vågade säga det i en ton som skulle ge intrycket av att hon är en god människa...

Jag saknar svenskundervisningen i skolan kom jag på idag. Det var så roligt! Kan minnas hur vi diskuterade litteratur och hur alla korkade kommentarer flög genom luften. Om att silversvansar (hette det så?) är ekorrar och inte fåglar och om hur Nils Holgersson var med i Simon och Ekarna.
Jag minns när Arshia hade ett flummigt argumenationsframträdande om att hon hon var för dödsstraff. Till exempel tyckte hon att det var okej att stena människor till döds i Iran för att man var otrogen mot sin man/hustru. Jag minns hur vår lärare missuppfattade de flummiga argumenten, så när A var klär med sitt framträdande sa Susanna: Ja, det var lite otydligt vissa delar men jag förstod ju att du var emot dödsstraff.
Jag minns när MVG-barnet Linnea totalmisslyckades på ett test inför NP för att hon hade träffat en kille kvällen innan.
Jag minns när jag och Emelie cyklade tillsammans från skolan till Willys och köpte chokladhjärtan med jordnötter på, cyklade vidare till ett proppskåp, satte oss och bytte våra analyser av Da Vinci koden som vi hade fått tillbaka med kommentarer på. Det var då nånting hände. Det var då Emel & Emal föddes - The tomato band, finsk pinne och chokladrutan (?), hajkaj och kajhaj. :) :) Det är töntigt, fjantigt och skitnördigt, men det är okej. Vi kan tystskratta åt det.
Slutligen: jag minns Margaretas ben.
Det var en fin tid.

Efter två nätter med Marre och Kåtis blir det ensamt att sova själv i natt. Framför allt blir det tråkigare. Det har varit mysigt att vara hos henne, även om hon har hållt mig vaken på grund av att hon snarkar och sedan väckt mig klockan sex morgonen därpå. Vilket var lika onödigt idag som igår, stackaren var ju sjuk och kunde inte gå till jobbet ändå. Men vi fick se film istället.

Jess och Mikke har flyttat ihop, idag fick jag se deras lägenhet. Det var ett gammalt hus med fina dekorationer i taket. Det gillade jag. Sen hade de en toalett med en hemlig gång som ledde oss till en dusch. Det var coolt! Det var där jag bestämde mig för att skita i träningen idag och istället gå och handla godis. Antingen eller liksom.

Ödet hjälpte mig med inköp av present till mina värdföräldrar. En av de två jag träffade sa att han hade med sig en osthyvel till USA när han var där, för det hade de tydligen inte där. Så jag köpte en osthyvel de luxe, men insåg att jag måste ha med mig något annat också... med betoning på typ älgar.

Emily och jag ska på utflykt imorgon. Till Danmark. Det blir vår andra utlandsresa det här året :P

Det är inte svårt att vara besviken. Om man inte är värd ett samtal eller en diskussion tycker jag att det finns... ingenting. Det är faktiskt inte svårare än så. Valet har varit ditt. Jag tänker inte försöka påverka dig på något sätt. Det är upp till dig.

Inget solsken idag.

Idag har jag påbörjat packningen. Jag som bara ville ha med mig en resväska dit för att sen kunna fylla en resväska när jag väl är där, har idag insett att detta lär bli omöjligt. Jag har i stort sett bara packat ner de viktigaste skorna, jackorna och lite träningskläder och ändå är där inte mycket plats kvar. Har också fortsatt rensningen av de saker jag ska lämna kvar här hemma... Och syrran roffar snabbt åt sig. Resultatet: ett nitarmband på var arm. Yeah!!! kommer pappa att säga.

Har glömt att berätta om den Ip-telefon som jag fick i förra veckan av Therese man. Den gör att de/ni här hemma kan ringa till mig till en kostnad av vanlig lokaltaxa och jag kan ringa till de/er för 69 öre/samtal. Det är skitbra!



"Jag tänker inte betala 100 kr för att plocka bananer... och inte ens bli trött!".

- "X kommer inte"
- "Tack och lov"

Jag och Marre skrattade som djur! Hahaha!

Wonk med Marry, Emily, Jess och Matte igår. Det var en perfekt utekväll på många sätt, även om jag vaknade med en tung kropp idag.
Innan vi möttes upp igår så var jag hemma hos mamma och åt en avskedsmiddag med bröderna och mormor och morfar. Det mest positiva med dessa tillställningar är att jag blir mer pepp på att komma iväg. Annars vill jag inte påstå att de positiva känslorna och tankarna var de som var mest igenkännande. Fick också födelsedagspresenter (jag fyller år den 22 november!!!), varav en nyckelring med mitt namn på som m&m tyckte att jag skulle ha med mig till USA för att inte riskera att tappa bort mina nycklar... och även om jag skulle tappa dem så skulle de ju ändå veta att det är Emmas. USA har ju bara en befolkningsmängd på drygt 300 miljoner. Fick också en maskot i form av en katt i nyckelringsformat (vad an alla dessa nyckelringar?!).

Har peppat mig själv genom att se Heartbreak Hotel idag. Det är inte den mest intellektuela filmen men den får mig på bra humör. Maria Lundqvist är min kvinna.

avståndet krymper samtidigt som det ökar på något fruktansvärt sätt.

                det är ingen slump att jag skriver med gemener.
                                                    ♥


Alltså. Igår degade jag och Marre så sjukt mycket framför tv:n. Idag ska jag komma till henne redan halv fem för att vi ska hinna dega ännu mer. Vi ser säsong 4 med Shane, Alice, Bette och gänget. Det är fint.

Noterar att det idag är 12 dagar kvar.
Jag vill gå och se This is England på bio. Jag får ju passa på medan jag kan få undertext.